En sak i taget

Jag har totalt förlorat förmågan att rationalisera just nu.
Mina tankar sticker åt höger o vänster hela tiden och sänker mig faktiskt fullständigt emellanåt.

I dag fick jag nån konstig panikångestattack över jobbet, satt på ett möte o kände hur luften nästan gick ur mig totalt o kunde verkligen inte koncentrera mig sen.

Efter mötet kunde jag bara tänka på att jag ville byta jobb, att jag vantrivs så med min nya chef, att projektet jag började med i höstas bara känns slentrianmässigt och inte utmanade alls. Fick fruktansvärd separationsångest över min förra chef o började inbilla mig att bara jag fick prata med henne skulle alla problem lösas.

Senare på dagen kom jag på mig själv med att försöka räkna fram vad ett Shurgard-förråd kan kosta att magasinera våra soffor i. Ungefär som i helgen när jag nästan ville börja skura i skåpet under spisen, för... det kan ju vara lika bra, så har man gjort det. Slipper man göra det sen, när man flyttar... till en lägenhet som man inte har än.

Det är ett sinnestillstånd som inte passar mig.
När man i vanliga fall är van att ha kontroll, o helt plötsligt så släpper man allt sådant, och tvingar sig själv att ta en sak i taget, en dag i sänder.

Jag tvingar mig själv, mer än nånsin att "sova på saken", för som det är nu hade jag i princip kunnat säga upp mig, bara pga alla dessa känslor som helt plötsligt kom.

Pratade med en kollega idag som ändå alltid har en förmåga att lugna mig. Man behöver inte säga så mkt till honom, för, inget man säger kan ändå förvåna honom. Han hjälper på nåt vis till att kliva ut ur sina egna tankar en stund så man får känna att... förr eller senare kommer det här vara en sån period som man faktiskt har klarat sig igenom.