Grå

När ska det här gå över?

Det här skitvädret
Min ångest över att behöva sitta på jobbet när jag mår så här dåligt
Det faktum att jag grinar varje kväll pga livet hatar mig just nu

På ett vis funkar det att vara på jobbet, när jag får tänka på andra saker, eller prata med roliga kollegor
Sen blir det stilla, och då känns allt jobbigt igen

I början, när allt var bestämt att vi skulle göra så här, kändes det såklart tungt
Sen kom en lättare period, för då fanns det saker att se fram emot, som att få en egen lägenhet

Och nu, när allt ska bli definitivt, när nycklar ska återlämnas, papper ska skrivas under
när allt ska avslutas
så vill jag bara dö

Och jag kan inte bestämma mig för om jag vill vara ensam eller inte, jag gråter vilket som

Det är kanske bäst som du säger; att inte veta. Sudda bort det som påminner och inte tänka

men jag var visst inte redo än