Kändes lite som att sitta i någons vardagsrum.
Ljust, men samtidigt dämpad och trivsam belysning.
Bara runda bord, människor i alla möjliga åldrar och med olika
brytningar.
Vi blev extremt uppassade och omhändertagna, men det blev ändå
aldrig stelt eller pinsamt. Snarare tvärtom.
Med otroligt trevliga servitörer var det hela bara så trivsamt.
Trerätters, med smårätter emellan. Munsbitar.
Småstrutar med avokado och hummer, skedar med soppa på
vårlök, silverdoppade chokladpraliner och glasskulor i silverskål
med kolsyra under så det vällde ut rökånga.
En person som enbart hällde upp vår sås till maten, en annan som
vek i hop servetten om nån reste sig från bordet, en tredje som
valde ut våra viner... ja, ni hajar.
Svindyrt, ja.
Men så otroligt värt det, skulle lugnt göra om det i morgon redan.
För bara det restaurangbesöket kändes som en hel resa i sig.
Restaurangen
Daniels förrätt
Min efterrätt
Nej, vi vågade inte riktigt fota härligheten på plats, så det här är från hemsidan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar