Utan ord

Det känns som att jag har skrivit det förut, men det är mycket som händer nu
Bla omorganiseringar på mitt jobb som leder till stor förvirring, oro och många frågor
Hos mig skapar det en enorm stress över att jag vill hitta något annat

Mina absolut närmaste vänner ska flytta härifrån (mina vänner som även är mina nuvarande kollegor)
Vilket skapar så otroligt många och dubbla känslor. Jag vill inte missunna dem det faktum att de förm kommer trivas bättre, men samtidigt så känns det som att jag själv raserar inombords totalt

Det har på något konstigt sätt fungerat rätt bra att förtränga att Ida ska flytta, tänkt att vi kommer att ses ofta ändå. Men nu har det kommit närmare på något vis, blivit på riktigt. Bla tror jag för att det blivit en 'snackis' - att många i vårt kompisgäng ska röra på sig

Känner mig ensam på ett sätt som jag aldrig känt förut
Känner inte att jag kan prata om det heller riktigt, för allt jag känner är... sorg
Och jag har absolut ingen motivation om att försöka skriva något roligt här

Så det kommer kanske att vara tyst ett tag, tills jag på något sätt har hittat lite mer ro
inombords