Lite hemlängtan

När vi nyss hade flyttat hit kändes det som att vi hade besök varje helg, långväga besök alltså. Föräldrar och vänner från Umeå. Och vi tänkte när vi flyttade hit, att Sthlm passerar ju nästan alla, så chansen att man får besök är ju rätt stor ändå.

Men nu känner jag att det var länge sen, som att jag börjar bli lite rastlös. Själv har jag inte varit hemma sen jul, och när jag började tänka på det för någon dag sen fick jag nån slags stress-ångest. Jag började tänka på allt jag missar, allt som mina syskonbarn gör som jag inte får se eller höra om. Såna där småsaker som de säkert inte tänker på att man vill veta. Lilla mamma fick en digitalkamera i juklapp och jag ger dig härmed ett litet uppdrag; att filma alla kids och sen skicka en film till mig som jag kan se om och om igen.

Och det gör ingenting att det kanske skakar mycket, eller att du säger lustiga saker som hörs på filmen. Jag kommer bara att tycka om den ännu mer då.

Mars är, tur nog, rätt inplanerad med lite mer besök än vad som varit på slutet, och sen åker vi hemåt på påsk. Längtar tokmycket.