Jag är för gammal* för att resa

*läs: förvirrad


Jag är i Umeå.
Åkte hit i går eftermiddag, suprisade mina föräldrar men hade dock förvarnat storasyster som hämtade mig på flyget. Det var roligt, att surprisa alltså.

Men resan hit var mindre rolig.
Det började med tunnelbana till t-centralen från jobbet, tokmycket folk.
Sen när jag kom fram insåg jag att jag satt i fel ände av tåget, så jag fick sicksacka mig fram med väskan. Studentutspring, Irak-konferens, och Sthlms maraton; ja, allt tryckte de in denna helg. Så tunnelbanan var tjocksmock av förvirrade människor som stod i vägen för mig.

Sprang till centralstationen då jag började inse att jag inte hade så mycket tid på mig.
Köpte biljett till Arlanda express och insåg att jag köpt fel biljett; 100kr dyrare än vad jag tänkt mig. Skit också! Så här blir det när man ska fostra vanliga Svensson att köpa sina prylar i automater. Fick tag i en tåg-guide som hjälpte mig på något sätt, fråga mig inte hur. Men 1 minut innan tåget skulle gå satt jag i alla fall och eftersvettades på tåget till Arlanda, med rätt biljett.

Väl framme springer jag fram till den långa kön där man lämnar väskan. Såklart dröjer det inte länge innan en liten man kommer fram o frågar mig om jag har checkat in. Nej, det har jag inte... skit... måste gå till automat, of course!

Trycker lite... fram kommer bagageremsa.
Springer tillbaka till långa kön, och nu ska den där sketna remsan på. Jag gör några tappra försök, frågar tom kvinnan före mig i kön men inser rätt snabbt att detta inte är lönt. Så snälla kvinnan i kassan hjälper mig.

Rusar bort till gaten, de på 40 nånting som det alltid är till Umeå. "Go to gate" blinkar på tv-skärmen. Hoppar in i kön, och upptäcker (tack o lov innan jag hunnit fram) att jag står i fel kö.

Hehe... rätt kö är inte så långt därifrån så jag hinner ställa mig rätt, springer på planet och känner när jag sätter mig ner att: "ja, just det... det är så här det känns att åldras 10 år på 2 timmar"!

Ja... så här går det när man ersätter arbetare med automater. Man ska själv trycka och ha sig, och då blir det bara fel och stressigt. Tur att jag bara sprang på trevliga människor under min färd, annars hade det kunnat gå illa.

Här i Umeå är det tokvarmt, har fått mat och nu ska det bli trevligt med lite hemmakväll.
Jobb o Sthlm känns långt borta och än så länge är det såååå skönt.