It takes two

Jag och J lekte turister i helgen, gjorde turistiga saker som att gå på museum, besöka slott... vi åkte tom till ett köpcentrum utanför stan för att strosa lite i butiker.

När man gör såna saker så inser man liksom varför man en gång blev tillsammans, hur roligt det är att umgås och inte bara träffa varandra när man sitter i soffan och käkar middag halvsovandes.

Vädret var hur bra som helst, så mysigt att sitta på balkongen och äta lunch i solen.

Det var faktiskt helt ok att gå tillbaka till jobbet i går, för jag kände mig så nöjd med helgen. Jag var lite rädd att jag bara skulle få mersmak och tycka att det kändes pest att börja jobba igen.

I lördags åkte vi in till stan på kvällen, besökte årets första uteservering - kallt! Men, ändå!
Jag drack en öl, min tredje i livet alltså, och denna gick faktiskt att dricka. Vi gick till belgobaren, och beställde en "blooming bier" till mig, den var så söt så J kunde knappt dricka den. Jag var nöjd.

Då kände jag mig som en person i ett sånt där par som man vill vara; ett par som kan göra saker bara de två. Även om jag är otroligt sällskapssjuk nu, då våren närmar sig och man vill göra saker med alla precis varenda dag, så var det så kul att gå ut bara vi två.

Nu försöker jag hitta saker att göra på midsommar, mamma o pappa kommer ned. Själv skulle jag vilja dricka skumpa någonstans, och sedan sätta mig på en restaurang vid vattnet och äta hela kvällen. Undrar om inte pappa fyller år på midsommar, då kan jag bjuda på skumpan.