Vilket ös

I dag gick jag för sista gången till mitt jobb här, och det enda jag egentligen tänkte på vägen dit var: Det hade gått fortare att simma.

Regnet öste ner så att jag nog aldrig sett något liknande, det började igår kväll så det var tur att jag tog stövlarna i morse så jag kunde gå genom de sjöliknande pölarna.

På vägen träffade jag en liten farbror som var ute och verkade promenera (6 på morgonen!)

Lilla farbrorn: Hej!

Jag: Eh....hej?

Lilla farbrorn: Ska du under viadukten?

Jag: Ja...

Lilla farbrorn: Håll vänster, då klarar du dig! Annars går det hit!
(Lilla farbrorn håller sina händer i midjehöjd)

Jag: Oj, kära nån!

Jag höll till vänster, och kom fram hyfsat torr.
Kände dock en viss bitterhet över att jag ägnade tid åt att platta håret innan jag gick eftersom jag ville visa min nyfärgade kalufs.