
Det var länge sen jag såg en så vansinnigt spännande film. Även om jag ibland kände att de som gjort filmen har suttit med någon slags checklista om vad som måste finnas med i en klassisk thriller; kyrkogårdar och sånt.
Så... helt ok, även om stor klyshvarning utfärdas.

Jag älskade Masjävlar, så mina förväntningar inför denna film var skyhöga, och det är väl det ständiga misstaget jag gör när det gäller film; förväntar mig allt för mycket. Det är en mysig stämning i den här filmen, med härlig musik. Men med vissa skådespelare som man undrar om de bokstavligen bara hittat ute på gatan (usla!), och ett slut som faktiskt var hur konstigt som helst. Så det här gjorde att jag bara måste se Masjävlar igen för den var så mycket bättre.

Jag har inte sett de första filmerna i den här serien, och kände en viss tveksamhet när J sa att man ändå skulle uppskatta den här. Well... jag skulle inte för en sekund kunna återberätta vad filmen handlade om, så det kanske säger en del om saken
Säkert en jättebra film, men... vad vet jag?

Första gången jag såg den hade jag ärligt talat svårt för att sitta ner, som tur var såg jag den inte på bio. Jag minns inte riktigt om jag lyckades skratta så mycket, med tanke på det shocktillstånd man befann sig i. Hur som helst tänkte jag se om den i kväll, för det jag minns iaf var jag att tyckte mycket om den. Jag har en förkärlek för sjuk humor, och för mig är detta humor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar