En månad kvar

Min kropp är alldeles mör...
I fjol flyttade vi till en liten villa som ligger precis bredvid en skog med eljusspår. Så förra sommaren började jag promenera ca 3km, fem dagar i veckan. Så ljuvligt!
Från början prövade jag att springa, men kände snabbt att dessa stunder i skogen handlade mer om prestation då, än att få vara en stund för mig själv. Så jag slutade springa efter bara ett par gånger. Från början hade jag även alltid med mig musik ut, och kände mig peppad av det. Men i år har jag känt för att gå utan musik, mest för att dessa promenader i första hand är till för mig att få komma ut och bara...tänka, snarare än för att få motion. Musik tränger bara bort mina egna tankar och stressar upp mig.
Idag så körde jag även lite sit-ups och diverse annat efteråt. Jag kan erkänna att jag faktiskt är en sån som står framför spegeln när jag ex kör lite hantlar för biceps eller axlar. Det är sällan jag är så pass koncentrerad och målmedveten som när jag tränar, oavsett om det är på gym eller hemma. Och om jag tittar mig själv i ögonen när jag tränar, vågar jag inte ta i mindre än 100%.

Idag gick promenaden åt till att fundera på jobb. Min situation är den att jag har en utbildning, jag vet ungefär vad jag är intresserad av att jobba med, men har ingen aning om hur jag ska ta mig dit. Jag har lyssnat på många sommarpratare i år, och kan bli så stressad av att höra dessa "sagoberättelser" om människor som kommer från ingenstans och på ett eller annat sätt lyckas nå till det där drömjobbet. Jag säger inte att dessa personer har halkat in på ett bananskal för att få dessa jobb, men alltid efter sådana historier kan jag inte låta bli och tänka att det kan aldrig hända mig.

Ibland blir jag peppad av att läsa om personer i min situation som får bra jobb, men lika ofta blir jag otroligt nedstämd, och det där dåliga självförtroendet griper tag i mig. Jag måste försöka sluta jämföra mig själv med andra, i alla fall på det sätt som jag gör nu. Jag inbillar mig att saken kommer att bli enklare i Sthlm där det finns ett annat utbud och andra möjligheter till spännande jobb. Men å andra sidan finns det ju bra många fler människor att jämföra sig med.

Idag är det en månad tills jag flyttar. Jag börjar på mitt jobb 3:e sept, och förhoppningsvis kommer jag sluta på mitt nuvarande jobb 29:e aug.
Det kommer att gå bra, det är jag övertygad om, trots att det känns en aning surrealistiskt.
Vi ska börja packa lite smått i veckan, bara för att börja. Det kanske är då allvaret börjar.