A life in a box

Fortfarande förkyld, och J jobbar hela helgen, så jag börjar få fruktansvärt tråkigt by now.

Började faktiskt packa lite igår, eller snarare rensa igenom gamla kartonger som det står ”diverse” på, vilket oftast betyder: ”Ge bort oss till en second-hand butik.”

Så idag, min fjärde ensamma dag hemma, knåpade jag ihop en att-göra-lista, för att försöka få bort värken i rygg och rumpa efter att ha sett alltför mycket på tv. Även om jag försökt variera mig genom att byta mellan sängen och soffan.
Listan blev som följande:

• Rensa bort alla papper från skrivbordet
• Betala räkningar
• Rengöra toaletter
• Skura spis
• Rensa socklåda
• Slänga gamla vhs-filmer
• Göra blocket-annons med saker som ska bort innan flytt
  
• Maila syster om vad jag vill beställa från H&M
• Göra matsedel, samt handlingslista

Punkt no 2 kommer förmodligen följas av en liten gråtpaus med tanke på att vi åker på dubbel hyra i två månader. Dock, tack vare den fantastiska nyheten av vi fått en lght!! (Inget gnäll här inte)
Efter den punkten ser jag kanske minst fram emot socklådan, och punkt 8 vill jag helst gömma för J med tanke på just punkt no 2.

Under dessa dagar har jag bla sett på gamla repriser av Äntligen Hemma. Jag är galet förtjust i flyttstylaren Lolo, inte för hennes långa naglar eller idominfärgade läppar, utan för att hon skapar ordning i kaos. Hon älskar att slänga andras saker, och måla över blommiga tapeter med ljusa vita färger. Jag fullkomligt njuuuter när hon hänsynslöst sliter ner det mesta och lite till hos människor som behöver hjälp med att styla deras hem inför flytt.

Här hemma är jag min egen stylare, jag rensar så fort jag inte har något att göra. En av följderna kan dock bli att varken J eller jag hittar våra saker längre, men jag kan inte hjälpa det! Det senaste året har jag varit totalt besatt av boxar, små och stora lådor med lock där jag kan gömma diverse saker som jag inte vill ska synas. Love it!

Jag brukar ibland jämföra mig själv med Monica i Vänner, älskar avsnittet när Ross träffar en tjej som har världens stökigaste lägenhet, och i slutet av avsnittet knackar Monika på för att fråga om hon får städa där. Jag skulle kunna göra exakt samma sak. Och saken är den, att vi som är ”lagda åt det hållet” erbjuder oss inte att städa åt andra för att vi tycker att de är stökiga personer. Utan bara för att vi själva njuter så vansinnigt av att städa, att skapa ordning. Det enda jag har lite svårt för är dammsugning, riktigt tråkigt. Så det överlämnar jag till J, men mina boxar; de vill jag ha för mig själv.